Denna helgen började redan till lunch på fredagen. Mamma har varit nere här i Borås i veckoslutet med jobbet. Därav blev det utelunch på fredagen, detta på köket, som faktiskt är en bra restaurang här i stan. För mig och mammas chef som följde med på lunchen blev det schnitzel. En av de bättre jag ätit. Mamma var istället lite för bakis för att vara sugen på mat ;)

Och jag fick blommor av mamma!
Senare på kväll en hjälpte mamma mig att storhandla och sedan blev det middag på oliven. MUMS! Bästa planksteken i stada! Sen var det min tur att gå ut och göra stan'. Mötte upp Ellen och Andreas vid södra torget och gick till vår lokala bowlinghall för lite förmingel. Senare hamnade vi på Harry's och ännu senare på Brasseriet. Det sist nämnda är inte det stället i stan jag skulle välja, men blir man bjuden på inträdet så blir man. ;)

dagen efter blev det en tidig frulost redan vid 8. Dock var det min tur att inte vara så sugen på mat om ni förstår vad jag menar. Jag tog istället en ganska lugn morgon medan mamma tog en promenad. Jag fick i mig en macka under tiden tillslut i alla fall.

Just denna helgen var det höstmarknad i stan. Då är alla gator och torg i stadskärnan proppfyllda med marknadsstånd och lokala marknadsförsäljare. Mamma fick tag i lite honung och en ring, och jag fick ett par örhängen av mamma. Dessa formade som kattansikten. det roliga med dessa är att innan man sätter låset bakom örsnibben trär man på "kroppen" till katten, detta gör så att det ser ut som om katten hänger i hålet i örat.



Tack för en trevlig helg alla inblandade!!

Herregud att man kan bli så paranoid av att Facebook ligger nere. Ja, jag vet. Jag är för sorglig ;) Men sån är jag. Sorglig och Facebook-beroende ;)

Har drabbats av en så härlig känsla! Allt flyter på, jag trivs där jag är, hösten drar in över staden. Och fastän att det finns miljarder med saker som måste göras så är jag ändå helt lugn. En avslappnad känsla som säger att allt är bra som det är, inget som drar och sliter i mina känslor eller i min tillvaro.

Har du någonsin fått den där känslan i vardagen att ingen kan hindra dej i vad du tar dej för? Du är oslagbar på ditt eget sätt. Ingen kräver något av dig och ingen vill dig illa.

Jag vill bara dela med mig den här känslan. Alla borde få känna den någon gång.

Det kan inte vara kul att vara grannen under mig alla gånger.. Inte när jag är en sådan klumpeduns som i kväll. Först kom jag på alldeles för sent att soffan inte var bäddad för att sova där, så då blev det till att dra runt möbler i vardagsrummet vad 23.00 nånting. Efter en timme har jag fortfarande inte kommit i säng och under tiden jag gör mig i ordning i badrummet för att inta kudden lyckas jag dra ner en spegel i golvet som studsade finfint mot kaklet.

Så om min granne läser detta så FÖRLÅT!!

Btw, spegeln gick aldrig sönder så inga 7 års olycka för mig inte. Men jag kanske förtjänar det efter allt oväsen jag har fört ikväll..

Nu är jag inne på min andra vecka på höstterminen och jag är ganska nöjd med min disciplin hittills. Jag har lyckats hålla mig flytande i mina tre parallella kurser samtidigt. Visst, kurserna är bara värda 7,5 högskolepoäng var. En vecka är värd 1,5 poäng. Så varje kurs är egentligen 5 veckor lång och egentligen är en arbetsvecka 40 timmar. Som tur är så är det inte så mycket jobb så att det krävs 40 timmar i veckan, inte ens med de 3 kurserna sammanlagt.

Nu börjar skolan dra igång på allvar. Jag ska denna terminen läsa 5 olika kurser. Ja, jag har nog tagit mig vatten över huvudet igen. Men jag ska se till att komma ut levande på andra sidan. Som ni nog har förstått så är det inte så listigt att gå och bli sjuk just nu... Och vad tror ni kom och smög sig på bakifrån just nu? Självklart! En ren och skär förkylning, JIPPI! NOT!